Josef Frank (1885 – 1967) växte upp i Österrike. Han studerade arkitektur på Technische Hochschule (Tekniska Högskolan) i Wien 1903 – 1908, och under 1920-talet ritade han kommunala bostadskomplex för att råda bot på den svåra bostadsbristen i staden.

Josef Franks modernism

Josef Frank tillhörde den tidiga Wienermodernismens frontfigurer och pionjärer, men började redan under tidigt 1920-tal ifrågasätta den framväxande modernismens programmatiska drag. Han uppskattade inte den franske arkitekten Le Corbusiers idéer om bostaden som ”en maskin att bo i”. Puritanska principer var inget för Josef Frank, som tvärtom fruktade att standardiserade inredningar skulle göra människor likriktade och tråkiga.

Modernismen, enligt Josef Frank, utgick från det materiella snarare än själsliga. Själv tilltalades han av ett friare, mer konstnärligt präglat stilideal och utvecklade med tiden en egen typ av modernism där människan stod i centrum, och fokus låg på bekvämlighet, hemtrevnad, och färgrikedom. Han vägrade begränsa sig till normen och hämtade förlagor till sina möbler och mönster över alla gränser både i tid och rum.

Josef Franks personliga formspråk

Stålrörsmöbler såg Josef Frank som ett hot mot mänskligheten. Tvärtom ville han inkludera naturens färger och former i sina inredningar för att man på så sätt skulle kunna andas och känna frihet även i slutna rum. Av samma anledning föredrog han möbler som man kunde se igenom. En stol skulle ha genombruten rygg och ett skåp skulle stå på ben som var så pass höga att man kunde urskilja gränslinjen mellan golv och vägg.

Även hans mönster formgavs utifrån samma tanke. Josef Frank hade ett starkt botaniskt intresse redan som barn, och under 1920-talet utvecklade han sin mönsterkonst genom att rita en alldeles egen flora. Här blandade han favoriter som bellis, tulpan, ros, vinda, förgätmigej, viol, liljekonvalj, krokus och pärlhyacint med rena fantasiblommor, oftast lätt expressionistiskt tecknade.

“Den enfärgade ytan verkar orolig, den mönstrade lugnande, ty betraktaren påverkas ofrivilligt av det långsamma, lugna framställningssättet. Ornamentets rikedom kan han inte så snabbt utgrunda, den enfärgade ytan däremot är han genast på det klara med, och därmed erbjuder den inget ytterligare intresse.”

Inredningsfirman Haus & Garten

År 1925 grundade Josef Frank inredningsfirman Haus & Garten tillsammans med arkitektkollegan Oskar Wlach. Lokalerna låg ett kvarter från Operan i centrala Wien, och verksamheten nådde stora framgångar. Tillsammans skapade så väl husarkitektur som inredningar och produkter. Sortimentet bestod av möbler, lampor, mönstrade tyger och mattor; design skapad främst, men inte enbart, av Josef Frank. Genom visningsexemplar i butiken och kataloger fick kunderna se och beställa produkterna. Lokalerna låg ett kvarter från Operan i centrala Wien, och verksamheten nådde stora framgångar.

Tack vare Haus & Garten fick Svenskt Tenns grundare, Estrid Ericson, upp ögonen för Josef Franks karaktäristiska design, och 1932 inleddes det samarbete som sedan fördjupades när Josef Frank kom till Sverige.

Josef Frank och Svenskt Tenn

Josef Frank var jude, och 1933 lämnade han Österrike tillsammans med sin svenska fru Anna på grund av antisemitismen. Här blev han konstnärlig medarbetare på Svenskt Tenn, och redan några år senare fick Josef Frank och Estrid Ericson sitt stora, internationella genombrott. De visade möbler på världsutställningarna i Paris 1937, San Francisco och New York 1939 – inredningar som gick emot tidens ideal och präglades av modiga kontraster både vad gäller material, färger och mönster. Inredningarna fick stor uppmärksamhet och bidrog till att Estrid Ericson och Josef Frank, något paradoxalt, kom att personifiera begreppet Swedish Modern.

När Tyskland ockuperade Danmark och Norge 1940 gick Josef Frank än en gång i exil och reste från Sverige till New York, där han bland annat höll föreläsningar vid New School for Social Research på Manhattan. Under de här åren skapade Josef Frank en stor del av de mönster som finns i Svenskt Tenns sortiment än idag. Han höll ständig kontakt med Estrid Ericson, och efter kriget återvände han till Sverige och Svenskt Tenn.

Josef Frank fortsatte med åren att rita inredningar, möbler och mönster, medan Estrid Ericson hade öga för hur de bäst skulle komma till sin rätt. Tillsammans skapade de också ett stort antal inredningar för privata hem och offentliga miljöer. Genom detta kreativa samarbete, som pågick fram till Josef Franks bortgång 1967, skapades den exceptionella, färgstarkt mönstrade och högst personliga stil som genomsyrar Svenskt Tenns sortiment än idag.

Arvet efter Josef Frank

Josef Frank räknas idag som en av Sveriges viktigaste formgivare. Hans tidlösa design fortsätter hyllas och inspirera generationer av formgivare och inredningsarkitekter världen över, och många av hans verk ropas in till rekordpris på några av världens ledande auktionshus.

Det är endast på Svenskt Tenn som hans livsverk finns samlat i sin fulla bredd; en enastående mönsterskatt och unik samling tidlösa möbler och inredningsdetaljer. Totalt finns omkring 3 000 ritningar och skisser samt 250 mönsterförlagor signerade Josef Frank i Svenskt Tenns arkiv.