”Made in Sweden” har alltid varit och kommer alltid att vara ett honnörsbegrepp på Svenskt Tenn. I princip hela sortimentet tillverkas i Sverige. Om det någon gång görs ett undantag så handlar det antingen om att kvalitativa leverantörer inte existerar eller att tillverkningskapaciteten inte finns.

Estrid Ericson var en stor vän av svenskt hantverk. Inspirerad av den brittiske Arts & Crafts-företrädaren William Morris satte hon handens verk högst av allt, och det är en inställning som lever kvar i företaget. Svenskt Tenn har än i dag ett uttalat mål att stödja och utveckla svenskt kvalitetshantverk. Bolagets ägare Kjell och Märta Beijers stiftelse och Svenskt Tenns styrelse har gett uttryckliga order om att aldrig tumma på kvaliteten.

Lokal produktion

En stor del av Josef Franks möbler tillverkas på samma småländska och sörmländska snickerier som levererat dem sedan 1950-talet. Glasen tillverkas bland annat i Reijmyre. Tygerna är i 100 procent bomull eller linne av högsta kvalitet. Mönstren screentrycks i en tidskrävande process – bara 60 meter av ett färgstarkt mönster som ”Hawaii” tar en hel dag att trycka. Men screentryck lönar sig ändå i längden. Inte minst för att det är en tryckprocess i vilken man kan arbeta med övertryck – man trycker till exempel blått på gult för att få en grön yta. Josef Frank var något av en specialist på detta, och det gav hans mönster en vacker och levande yta. I ”Brazil” arbetade han med så mycket som tre färger i övertryck. Att Frankmönstren trycks med reaktiv färg spelar också en roll för kvaliteten – både för känslan i textilen och för att den ska åldras vackert. Reaktiv färg går in i de textila fibrerna, till skillnad från pigmentfärg, som lägger sig på ytan. Kvaliteten på själva väven är naturligtvis också viktig för helheten.

Tennverkstaden i västra Götaland tillhör också de leverantörer som Svenskt Tenn samarbetat med sedan länge. Ett enda av Anna Petrus tennlejon kräver tjugo-trettio timmar av intensivt arbete. Tennet gjuts först i sex olika formar. Sedan ska alla delar poleras och det kräver speciella procedurer, eftersom lejonet är tungt och har många ojämna delar. Till slut fogas delarna samman. Processen har inte förändrats sedan det första lejonet tillverkades 1926. Till och med formarna är de ursprungliga.

Hållbarhetsfilosofi

Svenskt Tenns affärsidé bygger på långsiktighet, och produkterna är redan idag relativt hållbara i flera bemärkelser. Men även Svenskt Tenn kan bli bättre på hållbarhetsfrågor, och att höja kunskapsnivån är ett viktigt led i det arbetet.

I samarbete med Renée Andersson, en av Sveriges mest erfarna specialister inom produktion och mänskliga rättigheter, gjordes en grundläggande kartläggning av företagets samtliga produktionsprocesser. Kartläggningen sammanställdes därefter i skriften ”Svenskt Tenns Hållbarhetsfilosofi”.