Tenn

Svenskt Tenns Tennsalong och tennsortiment är hjärtat i verksamheten. Det var här allt började 1924, när Svenskt Tenns grundare Estrid Ericson bestämde sig för att starta en tennverkstad och butik.

Några av de föremål som kommit att bli klassiker i Svenskt Tenns tennsortiment är Estrid Ericsons Peruanska urna och Brännvinsfisk, Anna Petrus Tennlejon, Nils Fougstedts Pipvas och ljusstakarna Flow av Sissi Westerberg.

Så märks tennet

Till invigningen beställde Estrid Ericson Svenskt Tenns firmamärke av Akke Kumlin – dåtidens främsta grafiska formgivare. Han formgav då det emblem som idag kommit att kallas för Änglamärket. Svenskt Tenns egna tennföremål är alltid stämplade med änglamärket. Undantaget är små föremål som exempelvis tennsmycken. Föremålen är även stämplade med en årsstämpel. Änglarna ritades av Bertil Lybeck, då det historiskt ofta förekommer bevingade figurer i stämplar som en garanti för tenn av bästa kvalitet.

Produktionstekniker i tenn

Det finns fler olika tekniker för framställningen av Svenskt Tenns tennföremål. Ett urval av Svenskt Tenns tennartiklar trycksvarvas för hand genom att tennplåt trycks mot en form på en svarv och bearbetas under rotation. En av de produkter som framställs på detta vis är den välkända ”Syltkrukan”. Andra tennföremål görs i en gjutform – en kokill – i en process som kallas gör att gjuta tenn. Gjutningen kräver oerhörd precision för att föremålen inte ska krackelera. Polering av tenn är den efterbearbetning som används för att ge produkten en blank yta. Idag blankpolerar Svenskt Tenn tennföremålen med poleringstrissa, alternativt för hand med mjuk duk. En annan form för efterbearbetning är att borsta tenn. Detta ger tennföremålen en matt yta. Exempel på tennprodukter som har denna typ av yta är Sebastian Schildts eleganta skål i tenn, med insida av mässing. Tennföremålen kan även graveras för att dekorera ytan med mönster eller text, vilket görs för hand med sticklar eller mejslar.