Tenn
133
25 / 133
Tennföremål från Svenskt Tenn
Svenskt Tenns Tennsalong och tennsortiment är hjärtat i verksamheten. Det var här allt började 1924, när Svenskt Tenns grundare Estrid Ericson bestämde sig för att starta en tennverkstad och butik.Under denna tid var det moderna tennet både spännande och aktuellt – ett prisvärt och vackert alternativ till silver. Estrid Ericson hade en vision och en idé, och ville erbjuda allmänheten moderiktig tennkonst till rimliga priser.
Ikoniska tennprodukter
I Svenskt Tenns tennsortiment finns föremål formgivna från 1924 till idag. En del hör till de allra första produkterna som butiken sålde när Svenskt Tenn invigdes, då Estrid Ericson inledde samarbeten med formgivare och tennkonstnärer som Anna Petrus, Nils Fougstedt och Björn Trägårdh.
Några av de föremål som kommit att bli ikoner och klassiker i Svenskt Tenns tennsortiment är Estrid Ericsons Peruanska Urna från 1924 och Syltkruka från 1950, Anna Petrus tennlejon och vasen Janushuvud formgivna 1927, Nils Fougstedts Pipvas från 1931, Björn Trägårdhs Brännvinsfisk från 1929-30och Ljusstakarna Flow av Sissi Westerberg som tillkom i sortimentet 2004.
Så märks tennet
Till invigningen av Svenskt Tenns första butik beställde Estrid Ericson Svenskt Tenns firmamärke av Akke Kumlin – dåtidens främsta grafiska formgivare. Han formgav då det emblem som idag kommit att kallas för Änglamärket. Svenskt Tenns egna tennföremål är alltid stämplade med änglamärket. Undantaget är små föremål som exempelvis tennsmycken. Tennföremålen är även stämplade med en årsstämpel. Änglarna ritades av Bertil Lybeck, då det historiskt ofta förekommer bevingade figurer i stämplar som en garanti för tenn av bästa kvalitet.
Produktionstekniker i tenn
Det finns fler olika tekniker för framställningen av Svenskt Tenns tennföremål. Ett urval av Svenskt Tenns tennartiklar trycksvarvas för hand genom att tennplåt trycks mot en form på en svarv och bearbetas under rotation. En av de produkter som framställs på detta vis är den välkända ”Syltkrukan”. Andra tennföremål görs i en gjutform – en kokill – i en process som kallas gör att gjuta tenn. Gjutningen kräver oerhörd precision för att föremålen inte ska krackelera. Polering av tenn är den efterbearbetning som används för att ge produkten en blank yta. Idag blankpolerar Svenskt Tenn tennföremålen med poleringstrissa, alternativt för hand med mjuk duk. En annan form för efterbearbetning är att borsta tenn. Detta ger tennföremålen en matt yta. Exempel på tennprodukter som har denna typ av yta är Sebastian Schildts eleganta skål i tenn, med insida av mässing. Tennföremålen kan även graveras för att dekorera ytan med mönster eller text, vilket görs för hand med sticklar eller mejslar.