Hållbarhet & tillverkning
Material
Valnöt & Mässing
Kvaliteten i lamporna och Josef Franks tidlösa design gör att produkterna får en livslängd som vida överstiger det mesta annat på marknaden. Behöver man bara köpa en lampa under sin livstid – som sedan nästa generation dessutom kan ärva – så är det de mest hållbara val man kan göra som konsument.
– Valdemar Skantze, lampfabrikör
Ett familjeföretag i generationer
På Pantarholmen i Karlskrona ligger Karlskrona Lampfabrik, familjeföretaget som skapar armaturer åt Svenskt Tenn. Här har man i generationer förfinat och fört vidare traditionella metoder, för att än idag tillverka de tidlösa lamporna med stor skicklighet och precision av noggrant utvalda material.
Kvalitet i varje led
Det vackra hantverket görs med hjälp av mässing, som är den viktigaste och dyraste delen av Svenskt Tenns gyllene lampor. Mässingsplåtarna kommer från Florens i Italien och mässingsrören köps in från Tyskland, som även dem har lång erfarenhet av att jobba med mässing.
Resten av materialet, såsom sladdar, lamphållare, bussningar och övriga standarddelar av metall, är från italienska tillverkare som handplockats på grund av deras långa erfarenhet av att arbeta med olika tillverkare av lampor och armaturer.
Höga miljökrav
I Europa har vi väldigt omfattande krav när det kommer till miljö och hälsa, och för varje år som går blir vi hela tiden bättre. Exempelvis finns det regler för att minska utsläppen från transporter. På Karlskrona Lampfabrik använder man därför endast europeiska leverantörer av material. Detta gäller även vid inköp av material till förpackningar, arbetskläder och annat som behövs till fabriken. Om det finns alternativ som tillverkats i Sverige eller Europa väljs alltid dessa, även om de kostar mer, och man håller även på att fasa ut all plast från sortimentet.
Så tillverkas Svenskt Tenns armaturer
På Karlskrona Lampfabrik har man gjort armaturer på i princip samma sätt som när fabriken grundades 1884. Valdemar Skantze, som är femte generationens lampfabrikör, berättar hur det går till:
Flera av maskinerna som används är från sekelskiftet, och den äldsta har varit med ända sedan starten 1884.
Till en början är plåtarna 100 x 200 centimeter stora, och det första steget är att klippa upp dem i mer hanterbara bitar. Bitarna klipps sedan i en rondellsax eller i en excenterpress till rondeller i olika storlekar. Rondellerna formas därefter i en så kallad hydraulpress till önskad form.
Om vi ska pressa djupare sfärer så görs det i en trycksvarv. Vissa sfärer behöver pressas i flera steg med ugnsglödgning mellan för att de inte ska spricka. Avslutningsvis sticker vi, med hjälp av en sticksvarv, av kanten på sfären så att den blir jämn och fin.
Vid behov slås eller borras det hål i sfären för att sedan kunna fästa på armarna. Rören sticks och gängas i en speciell gängsvarv. De bockas sedan för hand i en bockmaskin, vilket är ett tidskrävande moment. Därefter svarvas stängerna i en äldre revolversvarv.
När man tillverkar lampor är det vanligast att man skruvar ihop de olika delarna till en färdig armatur, men Josef Frank valde oftast att löda ihop dem för att uppnå ett renare och mer sömlöst uttryck. Det är avsevärt mycket mer tidskrävande än att skruva ihop delarna – än mer idag än det var på 30-talet när silverlodet tilläts innehålla bly som sänkte smältpunkten. Nu ligger smältpunkten mycket nära den för mässing vilket gör det mer komplicerat, då mässingen lätt kan skadas i processen.
Tillverkningen av alla delar görs ofta i lite längre serier. När själva lampan sedan ska monteras görs detta i antal om 20 till 40 stycken. Delarna plockas då fram för ytbehandling. Det första steget är att slipa dem för att få bort alla ojämnheter. Slipning görs helt för hand – delen trycks mot en roterande sisalskiva och man vänder och vrider på den för att komma åt hela ytan. För att sedan få upp en spegelblank yta görs samma process en gång till, men denna gång mot en lumpskiva. Arbetet kräver både muskelstyrka och erfarenhet för att man inte ska skada sig.
De polerade delarna tvättas sedan i ett speciellt bad för att få bort all polerpasta. Sedan antingen lackeras delarna eller skickas iväg till en annan fabrik – som också den ligger i Karlskrona – för förnickling.
Det sista och mest tidskrävande steget är att skruva ihop alla mässingsdelarna och komponenterna till en färdig lampa. Montören utgår från en ritning som noga visar vilka delar som ska användas och i vilken ordning de ska sättas ihop. Som sista moment eltestas varje lampa för att se att den fungerar och att inte någon sladd har kommit i kläm någonstans. Slutligen packas och skickas den färdiga armaturen till Svenskt Tenn.
Mässingen i Svenskt Tenns lampor är till 25 – 35 procent återanvänd. Lamporna tillverkas i Blekinge av ett företag som grundades 1884 och förmodligen är Sveriges mest anrika inom sitt område. Här hålls formgivning, produktutveckling och hantverksmässig tillverkning samman, precis som de alltid gjort.
Mässingen köps från ett valsverk utanför Florens, som anses ha Europas bästa kvalitet, och allt mässingsskrot återanvänds. I fabriken sorteras den rena mässingen ut och smälts ned för nyvalsning. Mässing med lödrester måste efterbehandlas innan den kan bli mässing på nytt.
Allt elmaterial till lamporna tillverkas i Italien. Lamptillverkaren arbetar enligt en policy som innebär att alla inköpta komponenter ska vara av svenskt eller europeiskt ursprung.
Hållbarhet i fokus
Läs mer om Svenskt Tenns hållbarhetsfilosofi nedan.