Matbord 251
Bord duka dig!
UTSTÄLLNINGEN VISADES PÅ STRANDVÄGEN 5
2024-09-06 – 2024-10-20
Svenskt Tenns grundare Estrid Ericson har sedan länge tillskrivits epitetet Dukningarnas Drottning. Och det är inte för inte. När Svenskt Tenn firade femårsjubileum hette utställningen ”Blomsterarrangemang och Bordsdekorationer” och 1933 debuterade hon som dukningskonstnär i utställningen ”Bord duka dig!” här på Strandvägen – en utställning som hänfört recenserades i pressen med orden ”Varje bord var ett poem…”
I ett radioföredrag 1945, helt tillägnat det dukade bordet, delade Estrid Ericson med sig av tankar och råd kring dukning. Här lyfte hon vikten av att bjuda in skönheten i vardagen och låta det vackra ta plats, utan att för den skull gå till överdrift ”… Så viktig för livets lycka är vår måltid, att vi ska anstränga oss, så att den blir en angenäm tilldragelse…”.
Jubileumsårets stora höstutställning på Svenskt Tenn är en resa genom tid och stil, och samtidigt en inblick i Estrid Ericsons person. Här får hennes dukningsfilosofi nytt liv genom bord som arrangerats med inspiration från dukningar genom Svenskt Tenns historia, från 1924 till 2024. Varje bord och varje föremål berättar en egen historia om kreativitet, elegans och tidlös skönhet. Genom hela utställningen kan du läsa utdrag ur radioföredraget Det dukade bordet från 1945.
Estrid Ericson”De levande blommorna har ändå i alla tider varit den vackraste bordsprydnaden. Man prydde bägare och kärl med blommor, man bekransade gästerna, man strödde blommor över duken, man intog sina måltider under bar himmel i trädgårdar, i lövsalar med alla naturens under för ögat.”
Estrid Ericson”Den trevnad och förfining, som är bofast i ett hem, gör livet vackert och rikt.”
Ett mindre Champagneglas med kupa, enkelt men samtidigt elegant, som passar alla typer av dukningar och tillfällen.
Estrid Ericson”Belamra inte bordet med för mycket bestick. Tag fram det som behövs efter huvudrätten. Det är inte vackert med dessertbesticken ovanför eller snett ovanför tallriken. Det spartanska är ofta det luxuösa.”
Josef Franks takkronor i mässing utmärks av de nakna, synliga glödlamporna – en blinkning till jugendtiden och den elektriska lampans födelse.
Estrid Ericson”Alla åldrars och alla samhällsklassers första och sista nöjen är bordets nöjen. Vi sitter till bords mer än tusen gånger varje år av vårt liv, och så viktig för livets lycka är vår måltid, att vi ska anstränga oss, så att den blir en angenäm tilldragelse. Allt, som kan ge den poesi och behag, ska vi ta vara på.”
I servisen Minerva av Carina Seth Andersson har varje del sin egen, unika karaktär.
Estrid Ericson”Servetten kommer bäst till sin rätt, då den ligger nymanglad och så enkelt vikt, att ett vackert monogram blir synligt. Alltmer överger man de invecklade brytningarna, som gör servetten tummad och skrynklig.”
Estrid Ericson”Med en vacker belysning menas ett hemtrevligt ljus, inte en dyrbar lampa. Lampan är bara ett medel till att uppnå belysningen. Ett behagligt ljus över matbordet kan man åstadkomma på enklaste sätt: en sladd, en glödlampa med hållare och en skärm av papper eller tyg, som ger mer ljus nedåt än uppåt.”
Estrid Ericson”Som trädet av sina årsringar så bygges ett hem och hela bosättningen skaffas inte på en gång. En och annan ärvd sak finns nog i de flesta hem och det ligger en stor charm i att blanda gammalt och nytt.”
Estrid Ericson”Måltiden kan vara hur enkel som helst, men det måste finnas något personligt över den. Slentrian, banalitet och osjälvständighet är lika mycket av ondo som smaklöshet. Det dagliga livet får inte bli stereotypt. Vi ska inte använda våra vackra saker bara när vi har gäster. Den grå vardagen behöver färg!”
Estrid Ericson”Det är för närvarande mycket aktuellt med borddukning. Alldeles för mycket, tror jag... Det har inspirerat till överdrifter, till försök att åstadkomma något sensationellt och märkvärdigt av det dukade bordet. Och det är ju inte alls meningen.”
